”Linné var, skulle jag vilja påstå, på inget sätt fientlig mot traditionell kristendom. Han var ett barn av en svensk prästfamilj. Men detta arv spelade ingen positiv roll för honom, det var på sin höjd en ram för en inomvärldslig lovsång. Carl von Linné är en ovanligt tidig exponent för den sekulariserade vetenskapsmannen, inte fientlig men totalt likgiltig för kristendomen.

Världen går så bra att beskriva och förstå utan Gud. Det enda eviga är arternas ständiga succession, och därför har människan ingen annan odödlighet än binnikemasken, kunde han skriva. Den som kan uttrycka det så har kommit långt från inte bara katolicismen utan från allt vad kristendom heter. Men han kan likväl vara en stor iakttagare, en stor vetenskapsman. Och det var Carl von Linné.”

Läs hela artiklen.
 

To love at all is to be vulnerable. Love anything, and your heart will certainly be wrong and possibly broken. If you want to make sure of keeping it intact, you must give your heart to no one, not even to an animal. Wrap it carefully round with hobbies and little luxuries; avoid all entanglements; lock it up safe in the casket or coffin of your selfishness. But in that casket- safe, dark, motionless, airless–it will change. It will not be broken; it will become unbreakable, impenetrable, irredeemable”

CS Lewis (1989-1963)  

Jag har alltid ömmat för de fattiga, och blir därför aldrig socialist
Jag älskar mitt land, och väljer därför bort nationalsocialdemokratin
Jag håller friheten högst, och har därför aldrig röstat på liberalismen
Jag tror på framtiden, och blir därför aldrig utopist.
Jag är politisk ateist och har därför slutat rösta
Jag vet att jag alltid har rätt, men har antagligen ständigt fel
På detta men vilar ett helt millennium, ett aldrig mer
Inte ens vid evig fullmåne.

Av Bengt Pohjanen, Författare

Så har mitt liv efter vådlig färd 

på stormigt hav i bräcklig farkost

nått den hamn där vi ska alla stå

till svars för onda och för goda ting vi gjort.  

Jag vet att mina känslofyllda drömmar

gjort konsten till min gud och härskare.

Det var ett misstag. Vad vi åtrår hetast

kan skada oss och göra livet bittert. 

Var är nu lättsinnet i kärleksleken när

snabbt jag nalkas tvenne säkra dödar? 

Den ena känner jag, den andra hotar. 

Skulptur och målning kan ej längre lugna

min själ, helt vänd i kärlek till en Gud

som öppnar sina armar och tar emot mig.  

Dikten är hämtad från “Kärleksdikter” 

Boken, som i stora delar bygger på författarens resor, består av essäer och personliga reflektioner som landar i konklusionen att sökandet efter djup inre tillfredsställelse kan endast stillas hos Gud.

Utgångspunkten är att vår tids ständiga resande och längtande bort från vardagen gömmer en längtan efter något annat. Detta Någon Annat visar sig vara Någon Annan.

På ett skickligt och medryckande sätt lyckas författaren fånga min uppmärksamhet och snart har jag kommit halvvägs in i boken. Någonstans där börjar tidigare framförda tankar och resonemang att upprepas och fler trådar läggs till. Om man inte håller koncentrationen uppe tycks resonemanget bli allt mer förvirrande. Budskapet är klart boken igenom, men Wikströms tema, att med hjälp av faktiska händelse under sina resor Rom, Venedig och Paris, kommer inte att falla alla i smaken.